Saga
Ångkorvett, byggd i Karlskrona 1878.Hon var ett av de sista örlogsfartygen med segelrigg. Formellt bertraktades hon som ett örlogsfartyg
men användes i praktiken som skol- och övningsfartyg. Hon var vårt sista riktigt stora stridsfartyg
av trä.
Blott 14 år gammal mönstrade Prins Wilhelm ombord som puling på detta fartyg. I sin bok
BLICK TILLBAKA skriver han:
"Fram och tillbaka trampade man på det våta gångbordet i lä och ve den puling, som bara för ett
ögonblick slumrade till. Han blev beordrad att efter vaktens slut infinna sig i kvarterets kavajhytt
där det bakom skyddande ytterkläder vankades smörj. ---"
"Man var en mycket bortkommen fjortonåring i sjökrigsskolans första klass som hunsades av de äldre
och utgjorde lärarnas bekymmer. En 'puling' rätt och slätt med få friheter men desto fler skyldigheter.
Man hade fem klasser äldre kamrarter över sig, vilka alla ägde befalla över en med den starkares
och erfarnares rätt. Man fick springa ärenden hit och dit, borsta kvarterchefens byxor, hälla vatten i
femteklassarnas handfat, beslå fjärdeklassarnas kojer, räkna tredjeklassarnas tvätt och var passop
i största allmänhet åt andraklassarna, naturligtvis de svåraste att göra till lags. De stod ännu
på gränsen av pulingskapet och hade för första gången fått andra under sig att hunsa. Det kunde
vara snärjigt nog ibland att hinna utföra alla sysslor och dessutom sköta sina egna åligganden. Men
ungdom har en förmåga att få tiden att räcka till. Man snodde därför för brinnande livet hellre än att nödgas
stå inför kavajhyttens fruktade tribunal. Det var inte så roligt alltid, många gånger satt gråten i halsen och
man undrade om det ändå inte varit bättra att stanna hemma. Naturligtvis kunde det aldrig komma i fråga
att visa dylik vankelmodighet, då hade man blivit utskrattad och skickad till väders med förbud att visa sig
på däck den dagen."
Uppgifterna om fartyget hämtade ur boken Örlogsfartyg av Hofsten och Waernberg. Bilden är ett brevkort av okänt ursprung.