Så här gjorde jag

Eftersom jag är bosatt i Stockholms län, började jag min forskning på Riksarkivets filial i Arninge. Där finns en mikrokortläsesal för släktforskning och mikrokort innehållande uppgifterna från de olika kyrkoböckerna för hela landet till och med år 1895 samt SCB:s utdrag ur kyrkobokföringen från och med 1860.

Mors släkt

A) Jag började med att titta i födelseboken för den församling och det år som jag visste att min mor var född och fick då fram morfars och mormors namn och födelsedatum, som i och för sig redan var kända. Se exempel på Födelse-och dopbok.

B) Därefter gick jag till husförhörslängden i samma församling för det år som mor föddes och kunde med ledning av morföräldrarnas födelsetider snabbt hitta familjen (det går fortare att söka på födelsetid än på namn). Där fanns en mängd intressanta uppgifter. Genom att följa familjen bakåt och framåt i husförhörslängderna fick jag en bra bild av när mina mostrar och morbröder var födda och när de hade lämnat hemmet mm. Och för den fortsatta forskningen fanns där en annan mycket viktig sak, nämligen anteckningar om morfars och mormors födelseort. Se exempel på husförhörslängd.

C) Nästa steg var att söka i födelseboken det år och i den församling morfar (jag började med honom) var född för att på så sätt få fram namn och födelsedatum för hans föräldrar.

D) Därefter gick jag till församlingens husförhörslängd det år morfar var född och fann hans föräldrar och deras födelseort. Jag fick också veta vilka syskon morfar hade, när han lämnade hemmet och var han tog vägen. Stod inte platsen i längden kunde man gå till utflyttningslängden och på det sättet följa honom från församling till församling.

Så fortsatte jag med morfars gren enligt punkterna C) och D) och när den var färdig började jag med mormors gren. Jag fick ju redan under punkt B) veta hennes födelseort. Mors förfäder kunde jag kartlägga till 1725 på manssidan och 1751 på kvinnosidan.

Fars släkt

Nu var det bara att gå vidare enligt punkterna A) - D) med fars släkt, som kartlagts till 1732 på manssidan och till omkring 1750 på kvinnosidan.

Biblioteken och SVAR

Min forskning i det material som låg före 1860 gjorde jag via biblioteket och Svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR).
Det gick till på följande sätt. På kommunbiblioteken finns särskilda pärmar med förteckningar över landets kyrkböcker.(se exempel)). Där finns också några mikroläsare.
Via förteckningarna fick jag fram vilka mikrokort jag behövde. Jag fyllde i en beställningsblankett (se exempel), som biblioteket skickade till SVAR. Efter några dagar kom mikrokorten i brev hem till min bostad tillsammans med en faktura. Sedan var det bara att ta en promenad till biblioteket och sätta sig vid mikroläsaren några timmar. När jag hade studerat mikrokorten skickades de tillbaka till SVAR. När jag blivit kund hos SVAR kunde jag beställa mikrokorten utan att gå via biblioteket. Skaffar man sig en egen mikrokortsläsare kan man i princip sitta hemma och forska när det passar.

>>Till början


Designat av Kjell Närkhammar i januari 2002, uppdaterat i april 2005.